Tänk att tiden går så fruktansvärt fort nu.. Jag och Per låg i sängen nyss och insåg att vi absolut inte hade gjort någonting i sommar som vi egentligen hade velat. Det enda vi gjorde var att jobba och ibland ligga ute på gräsmattan och sola en stund. Annars inget..
Men mitt i dessa fortlöpande tider hittade jag faktiskt det här kortet som Per hade skrivit till mig på vår första allahjärtansdag. Det vill säga för nästan tre år sedan. Då blev det lixom okej att tiden går så fort. Okej för att vi har varit tillsammans en hel evighet och hunnit göra mycket tillsammans. Sen vet jag att vi kommer vara tillsammans en hel evighet till och göra ännu roligare saker.
Och ännu roligare är det då tiden går fort. För snart är det julafton. Min absoluta högtid. Köpa saker till folk som uppskattar dem, mysa med familj och vänner, äta massa god mat och lyssna på julmusik. Jag skiter fullständigt i oktober och november. Jag vill ha december nu! Men när det väl har blivit december har jag väl massa annat att ha ångest över. Grattis!
